I den här uppsatsen har vi studerat hur en film aktiverar människors sociala och kulturella positioner. Vi visade filmen Crash för åtta komvuxelever, vilket följdes av en kvalitativ intervju med dem. Eleverna fick svara på frågor om sin egen bakgrund, filmens budskap och rollfigurer, hur de uppfattade filmen och den föreslagna verkligheten i filmen, samt frågor kring sin egen framtid. Informanternas svar har hjälpt oss att synliggöra hur det görs över- och underordningar i filmen. Med hjälp av vår bakgrund och analytiska verktyg har vi interagerat med våra informanter och de har bidragit med perspektiv som vi aldrig hade kunnat se med tillämpning av enbart teorier.

Vilka religiösa symboler, idéer och element kommer till uttryck i filmen Pocahontas? Så lyder problemformuleringen i denna uppsats.Med hjälp av fenomenografi som forskningsmetod, som resulterat i ett strukturerat kategorisystem har jag svarat på denna problemformulering.Filmen innehåller många olika religiösa symboler, idéer och element. Många som man inte ens tänker på om man inte studerar filmen från en religionsvetenskaplig utgångspunkt. Dessa har jag valt att lyfta fram genom denna filmanalys.Nyckelord: Filmanalys, film, religionsvetenskap, mytologi, symboler och tecken..

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka huruvida lärares intention vid filmvisning överensstämmer med elevernas reception av samma film. Om dessa två faktorer inte överensstämde, ville vi även titta närmare på vad det var som styrde efterarbetet av filmvisningen: lärarens intention eller elevernas reception? Dessutom ville vi undersöka om det var någon skillnad på elevernas reception om läraren innan filmvisningen antingen berättade respektive inte berättade om filmen eller gav respektive inte gav anvisningar om vad de skulle titta på i filmen. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervju med en lärare, observationer under filmen, enkäter i anslutning till filmen och observationer av lärarens eftersamtal med eleverna. Resultatet av vår studie visade att elevernas och lärarens reception av en och samma film divergerar men att det är lärarens intention som främst styr efterarbetet.

Syftet med denna uppsats är att jämföra boken The Hunger Games (2008) av Suzanne Collins med filmen The Hunger Games (2012) regisserad av Gary Ross och försöka ta reda på vilken sorts adaption som är gjord. Jag arbetar med boken och filmen The Hunger Games var för sig för att eventuella skillnader ska framträda tydligare vad gäller karaktärer och miljöbeskrivning. När jag gått in på djupet och jämfört boken The Hunger Games med filmen märker jag vad som är förändrat. Till exempel saknas vissa karaktärer och scener i boken i filmversionen, medan andra scener har lagts till i filmen. Samtidigt är det förståeligt att en del måste göras om och tas bort för att en bok på flera hundra sidor ska kunna visas i en film på cirka två timmar.

Syftet med min analys är att se via en neoformalistisk stilanalys vilka grepp som filmen Sin City har hämtat från film noir. Jag ser även via intertextuella kopplingar vad Sin City har hämtat från serietidningen som filmen baseras på. Fokus i analysen ligger dock på fyra grepp som jag anser är de mest klassiska film noirgreppen; Ljussättning, Femme fatale, en mörk värld och protagonisten. Jag kommer bl.a. fram till att Sin Citys använder sig av klassiska film noirstilgrepp men drar dem till det extrema, kanske för att passa in på den serievärld som filmen är länkad till.

Det här examensarbetet har syftat till att svara på hur filmen används som undervisningsverktyg och hur lärare ser på filmen som en del av deras undervisning och arbetsmetoder. Fokus låg på gymnasieskolan och framför allt ämnena Svenska och Engelska. Fem lärare intervjuades utifrån tre olika teman (synen på filmen som undervisningsverktyg, arbetsmetoder samt pedagogiska mål) och de resultat som framgick ställdes sedan mot tidigare forskning för att se skillnader, likheter och gemensamma nämnare. Intervjusvaren och tidigare studier visade sig vara i stort sett enhetliga, med liknande svar och tankar kring filmmediet i gymnasieskolans värld. Det framgick framför allt att filmen som medium ses som underlägset litteraturen och att använda film i undervisningssituationer anses vara ett ganska ?ofint? arbetssätt.

Jag har gjort en studie av fyra lektionsplaneringar som rör spelfilmfilm i historieundervisningen. Syftet har varit att ta reda på hur spelfilm används i historieundervisningen. Film är en stor källa till historieförmedling. Genom att se hur filmen används i skolan vill jag ta reda på hur man dessa båda historiekulturer samverkar. Jag utgår från historiemedvetande och historiebruk när jag gör min analys och bygger min teori.

Syftet med denna uppsats är att jämföra boken The Hunger Games (2008) av Suzanne Collins med filmen The Hunger Games (2012) regisserad av Gary Ross och försöka ta reda på vilken sorts adaption som är gjord. Jag arbetar med boken och filmen The Hunger Games var för sig för att eventuella skillnader ska framträda tydligare vad gäller karaktärer och miljöbeskrivning. När jag gått in på djupet och jämfört boken The Hunger Games med filmen märker jag vad som är förändrat. Till exempel saknas vissa karaktärer och scener i boken i filmversionen, medan andra scener har lagts till i filmen. Samtidigt är det förståeligt att en del måste göras om och tas bort för att en bok på flera hundra sidor ska kunna visas i en film på cirka två timmar.

Med stöd av teorier om barn och kommunikation, mediepåverkan liksom synen på barn som publik ville vi i denna uppsats ta reda på hur barn i mellanstadiet i Halmstad läser filmen "Dylans historia?, en egenproducerad programserie om Halmstads historia.Frågeställningen var: Hur ser det narrativa mötet ut mellan producenternas intentioner, så som de uttrycks i produktionens/filmens narrativa element, och barnen. Det vill säga, hur uppfattar barnen filmen? Utifrån Stuart Halls teorier om ?encoding - decoding? jämförde vi producenternas intentioner med texten (filmen) med den tolkning som publiken (barnen) gjorde. 19 barn i åk 4 och åk 6 intervjuades.

I december 2003 gick filmen Kill Bill upp på biograferna med ett våldsamt och blodigt innehåll. Reaktionerna blev starka, vilket kan bero på att Kill Bill är en actionfilm där kvinnorna har en annan roll än den lättklädda medhjälparen. Då kvinnorna står i fokus var filmen som gjord för en analysav hur just kvinnan gestaltas i filmens värld. Syftet med uppsatsen är att undersöka om de patriarkala strukturerna förändras när typiskt manliga roller intas av kvinnor. Analysen inriktar sig främst på filmen Kill Bill, men diskuterar också det sammanhang i vilket filmen skapats och lanserats det vill säga filmindustrin i Hollywood som knappast gjort sig känd för några jämställdhetssträvanden.

I denna uppsats har en audiovisuell analys gjorts på de inledande minuterna till filmen 9 med ett stort fokus på ljudet. Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa en ökad förståelse för ljudets funktioner i filmen samt se på hur ljudet påverkade filmupplevelsen. Förhoppningen med detta var också att bidra till en bättre förståelse av filmljud och ljuddesign i helhet och vad det bidrar till berättarfunktionen i film. I uppsatsen granskades först ljud och bild för sig och slogs sedan ihop till sin helhet och analyserades utifrån en teoribildning av franska författaren Michel Chion.Ljudets viktigaste funktioner i filmen 9 var att ge en trovärdighet och äkthet, att beskriva föremål och speciellt huvudkaraktärens fysiska attribut samt att ge en respons på det som sker i bild. Vidare fyller ljudet funktioner som att beskriva rum och miljö som ger åskådaren en tydlig känsla för omgivningen filmen.

Filmen "The Truman show" har använts som utgångspunkt för att diskutera hur människor uppfattar verkligheten utifrån sin livssituation. Tankar angående verklighet, media och tillvaro används för att diskutera filmens karaktärers medvetenhet och kunskap om sin egen situation. Då filmen handlar om Truman som filmas dygnet runt och sänds i en direktsänd TV-show över hela världen, utan att han vet om det, diskuteras även vilken roll media har för att skapa mening i människors vardagliga liv. Media används också för att förklara, enligt Truman, konstiga händelser vilket är meningen för att kunna hålla honom fortsatt omedveten om sin sanna tillvaro. Då personerna i filmen har olika kunskaper och erfarenheter om sin tillvaro, tas även tankar om detta upp för att visa på vad det är som gör att människor accepterar eller ifrågasätter sin situation.

Vid Högskolan i Halmstad producerades våren 2008 en informations-/dokumentärfilm omrattonykterhet, ?Farväl Lillebror ? två olyckor, två livsöden?. Syftet med denna studie är att ta reda på hur filmen tas emot av dess huvudsakliga målgrupp: ungdomar i gymnasieåldern. Studiens frågeställningar är: 1) Vilka reaktioner skapar filmen Farväl Lillebror hos våra informanter?, 2) Hur resonerar våra informanter kring alkohol och bilkörning, med utgångspunkt i filmen Farväl Lillebror? och 3) Vad tycker våra informanter om att använda film som ett redskap för att nå ut med information om rattfylleri? Studiens empiriska material har genererats genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer med 15 ungdomar, uppdelade i fyra könshomogena grupper, från två gymnasieskolor i Halmstad.

Denna rapport är en genomgång av arbetet med produktionen av en reklamfilm åt företaget Configura Systems AB. Arbetet startade med inledande möten med företaget samt utbildning i den programvara som reklamfilmen sedan skulle göras för.Utförandedelen av rapporten förklarar hur de olika scenerna i filmen är uppbyggda rent bildligt samt att det finns en genomgång av de olika tekniska metoder och programvaror som vi använt oss av i skapandet av filmen. Vidare beskrivs tankebanorna i de olika scenerna för att få tittaren och en potentiell InstantPlanner kund att hålla fokus på filmen.Det finns även med en del om hur kontakten med en röstläggare från England som har lagt allt röstmaterial på filmen gick till.I diskussionsdelen tas olika frågor och val som eventuellt skulle kunna ha gjorts annorlunda upp. Där tas också de problem som har uppkommit längs vägen upp, samt lösningarna, stora som små, och vad som skulle kunna förenkla liknande arbeten i framtiden.Bland bilagorna så finns den röstläggartext som skickades för inspelning samt det första (version.01) och det senaste (version.06) storyboardet..

Populärkulturen bidrar med sätt att möta eleverna på deras egna villkor. Uppsatsen ämnar undersöka dels vilka drag av shintoism som återfinns i den japanska animerade filmen Spirited Away och dels hur filmen kan användas i undervisningen av religion på gymnasiet. Studiens ambition är att undersöka vad filmen kan erbjuda undervisningen på en B-kurs inom religionsämnet. Genom att utföra en läromedelsanalys samt ägna mig åt studier kring religionen shinto syftar uppsatsen till att belysa hur filmen Spirited away, och dess shintoistiska tematik, kan finna sin plats i undervisningen i ett klimat där läromedlen ofta misslyckas med att ge en nyanserad bild av den shintoistiska läran. Uppsatsen presenterar en kvalitativ intervju med en japansk man som ger sin bild av shinto.